tisdag 31 januari 2012

Världens finaste bebis

Han är så fin, och duktig, och rar!

Han har börjat snurra lite på golvet nu, och igår tog han ett kvarts varv med bara ett enda armtag - jag jublade och han såg ännu mer förvånad ut. Han hasar lite bakåt, men mest runt. Och så tycker han mycket om att stå i knät, eller på köksbordet, och ser alltid så förvånad och stolt ut när man ställer honom upp, särskilt om man själv hamnar lägre. Snart tror jag också att han sitter själv - vissa stunder kan han hålla balansen ett litet tag, andra gånger viker han sig dubbel och flyter ut i liggande på golvet. I soffan kan man lägga en kudde på tvären i hörnet och sätta honom med rumpan i gropen som bildas, och då sitter han och leker medan Peter ligger i andra hörnet och inte kan släppa honom med blicken och frågar gång på gång "men vad är det för en liten farbror som sitter där?". Svårt att säga vilket som är gulligast...

Igår när jag gick upp för att kolla om han inte hade sovit klart förmiddagsluren (Ruben alltså, inte Peter) låg han och lekte tyst och nöjt med ett litet mjukisdjur i sängen, och sken upp så mina ögon nästan tårades när han fick se mig, och så stod vi och skrattade åt varandra en stund.

På eftermiddagen var vi inne i stan och letade en behå att ha under brudklänningen (och konstaterade att om jag bara gått till affären med kompetent personal och ett handplockat sortiment direkt hade jag kunnat spara åtskilliga svettiga timmar rattandes barnvagn på trånga underklädesavdelningar), och han låg snällt i vagnen och såg sig intresserat omkring vart vi än gick, precis som alltid. Parkerar jag honom och går in i en provhytt blir han aldrig irriterad, utan ligger där och tittar och tjoar lite.

Efter behåfyndet gick vi till jobbet, där det var möte med Jusekföreningen, och Ruben låg först på bordet (som en trofé ungefär) framför mina elva närvarande kollegor och charmade strumporna av nästan alla, och därefter på golvet, och inte förrän efter en och en halv timma började han få lite myror i brallan, men fortfarande inte så att han gnällde eller inte gick att ha i rummet. Han är helt ljuvlig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar